Behöver skriva av mig och just nu får de bli bloggen, är ändå framför datan men annars så har ju jag lika väl som alla andra en bok jag kan skriva i, men kanske vill visa världen detta, hur jag känner, och nu är väl inte den bästa dagen bara för att man låter någon förstöra den, och oftast är det ju en själv, så man har bara sig själv och skylla på.

Ibland vill jag bara ha svar, inte en massa skit, ärligt, rent och från rätt person. Jag vill veta hur man ska stå inför en situation så man är rätt mot alla, ta hänsyn till mig och alla andra, är jag egoistiskt, vill jag alltid bara mitt bästa, men jag försöker och försöker och ändå så är jag här, med samma sak i mitt huvud, och alla andra verkar ju också ha det. Jag vill få vara själv med dom jag vill vara med, inte alltid samma sak, jag vill få träffa vem jag vill, göra vad jag vill. Inte en massa frågor hit och dit det är då det blir jobbigt, hur kan jag inte förklara för det är det jag själv försöker tänka på, varför, men det är det, ibland, så frågan är om jag är egoistisk för då lägger jag undan allt, skiter i detta och går min väg, men borde inte jag också ha någon rätt, få sätta gränser och ni accepterar bara detta, för det är då det kommer funka, om ni låter de vara och låter jag göra det på mitt sätt, för det är så jag behöver få göra för att kunna ta detta, och det blir bättre, men då är det utan allt, låta få gå min väg genom detta, utan press utan frågor och en massa trams.

Nu sätter jag punkt för nu fick jag det jag ville, och kryptiskt ja det är det, men det var för min skull jag skrev detta, behövde få det av mig, få låta de smetas ut till verklighet istället för tankarna, låta de gå iväg

Jag kan inte snubbla fram nå mer, måste lära mig lyfta på fötterna, stå på egna ben, leva mitt liv, ta inge skit, less på livet, vill finna lyckan, freden och mitt öde.
Vill flyga fram, ta inget för givet för livet är aldrig som man vill, slutar aldrig förvåna en, aldrig detta nå mer, aldrig komma åt mig mer.
Nu är jag fri.
Nu börjar jag om, lyfter fötterna från jorden och flyger iväg, kroppen lämnar jag, men tro inte jag finns, för jag lever och kommer visa det, lever bara mitt liv nu, såg örnen och med den flyger jag, högt, högt upp ända till toppen....

kommer senare om hur det går här på Gsu:n och för att inte tala om min fagerlands röda kira

Har hänt massor på den korta tiden!

Först har jag och kira varit på en fyra dagars agilitykurs, gissa om vi lärde oss något?!! Det var en hur bra kurs som helst och man ville aldrig att det skulle ta slut. Sommarvärmenpå topp och trevliga människor fick man träffa, instruktören var en stort + och allt bara flöt på. Det var svåra banor med mycket handling, men vi tog oss igenom de levande och fick mer i bagaget. Det var hårda dagar men roliga, började åtta på morgonen och slutade sen vid 5, Både jag och kira var då helt slut varje kväll och morgontrötta, så ingen sovmorgon för oss inte. Men det var då helt värt priset och allt så jag klagar inte.

Helgen efter Kursen så var det en tvådagars agilitytävling i Skellefteå som vi åkte och tävlade. Började stort med en klassvinst i hopplass 1 och fick därmed en pinne, våran första. Agilityklassen gick de sämre på och kira var inte alls med mig. Söndag så började vi bra och gjorde nästan ett felfritt lopp om Kira inte hade gått förbi sista hindret, så fem fel blev de och även tidfel  eftersom  vi båda sega när vi var tvungen och ta om hindret. Men hon var med mig hela vägen och vi verkligen flög fram på banan,  så surt men men jag är andå glad, och sen sista banan hoppklass 1 så var hon inte alls på huget. Det är som att de två första banorna går skitbra och sen så ids hon inge mer. Men vi ska träna och tävla på.

Även fredagen tävlade vi i piteå brukshundklubb, lydnad och fick första pris och hamna på en delad första placering, Nu har vi äntligen fått våran efterlängtade LP1. Nu känner jag verkligen hur vi klättrar mer och mer upp på toppen, allt bara går som på räls och träningen och tävlingarna bara flyter på.

Vår tränings och tävlings början, började inte alls bra, inget gick lätt, kommer ihåg att jag fick en femma på linförigheten och var överlycklig över de. Kira var inte alls motiverad och ingen kontakt hade vi. Nu idag är det kontakt till max och en åtta är det vi får minst =) Ett liv utan hund är inget liv. Jag är så glad just nu så det är inte sant.  Att vi verkligen nu visar vad vi går för och allt vi kan.

Men en pinne kammade vi hem och ett LP1 plus att vi fick en ett års försäkring på folksam!!

När nästa tävling blir vet man aldrig, har inte riktigt hunnit med allt, och mina planer inför sommaren är många och jag vet attjag inte kommer att hinna med allt så vi får se hur det blir.

Bara så ni vet så åker jag på tisdag till BULGARIEN, kommer bli så otroligt kul och få umgås med lotta och dom andra i en vecka och bara leva livet, inga måsten bara ögonblicket.

Nu äre nära, snart studenten, kommer sakna min lägenhet och det fria livet jag lever, bäst och ta vara på det... för sen flyttar jag hemmåt, förstår dock inte hur jag ska orka men får väl ta det en dag i taget. Skolless är jag också och just nu skiter jag i allt, orkar bara inte. Men jag längtar tills imon då det är fredag vilket betyder en välbehövd helg som jag ska försöka ta igen mig lite, inte för att veckan har varit så tungt eller något.

Måndag blev det en liten Umeå tripp där jag fick hem ett par joggingskor, träningstights och en tränings t-shirt, kan det bli bättre, så nu jäklar ska jag springa. Ska faktiskt ut på en tur idag hade jag tänkt, men ska vänta lite så maten får sjunka lite.

På lördag blir det MH för Kira och det ska bli så skönt och få göra det tillslut, att jag fick en plats och allt.

Tävlingen i söndags gick super, min lilla röding =) Vi tog hem hela klassen och blev första placerad av 26 anmälda med 192.5 poäng, kan man bli annat än glad!!

Så nu äre LP 1 som gäller, är ju anmäld den 21 i piteå och sen blire en massa agility, majmånad fullspäckad alltså.

Mer att uppdatera är att jag kommer att gå GSU utbildningen i Kiruna, lapplandsjägargruppen och det bästa av allt är att jag kommer få göra det här tillsammans med Lotta, Så jag har en liten planering men efter lumpen har jag väl bara tänkt söka nå jobb så får man se vars man hamnar sen, vill ju helst bo någonstans där det finns mycket med hund att göra, tävla och lite sådant.

Valborg idag då och det ska såklart infiras med andra underbara människor, så får man se hur kvällen slutar.

blöblö

Klantig som jag är så har jag pajjat min dator helt och kommer vara utan en nu ett tag, vilket kan vara rätt så skönt och bra för mig, för jag har tillbringat mycket av min tid framför den har jag kommit fram till. Så det kanske förde med sig något gott iaf, gäller ju och tänka på det positiva. Så uppdateringar kommer nog inte komma så ofta.

Igår fyllde min fammo 80 år, tänk vad tiden har gått fort och ännu är hon pigg och far fram som en 20åring överallt, varför ta det lugnt! Där bjöds det iaf på smörgåstråta och vanlig tårta och en massa annat gott.

Så jag är hemma nu men ska åka tillbaka till Öjebyn idag för imorgon äre tävling för mig och Kira, i ettan dårå, hoppas på ett första pris. Livet går vidare för både mig och henne och vi tränar en del och det går framåt, hon börjar få ett riktigt fint Ställande i rutan nu, men mer träning behövs som alltid.

Har skickat in projketrapporten Hund och hoppas den blev bra, så kanske blir en instruktör trots allt, har ju nu gått bredvid en på en valpkurs och det har varit riktigt kul och jag har lärt mig massor. så vi får se om jag kanske kommer och hålla kurser i framtiden.
den här tisdagen blir den sista kurstillfället och på onsdag har jag redovisning om min projekthund! studenten närmar sig med skrämmande steg.

pöss pöss!

Ja nu är påsklovet slut, fort har det gått som alltid. Bara att Tagga upp sig och göra sig redo för några veckor till i skolan.

Men inte just nu så ska ta vara på den här dagen för imorgon åker jag neråt på morgonen, vill inte åka, hade hellre stannat här hemma i det underbara vår vädret. Vaknade klockan åtta, intog lite frukost innan jag i nästan två timmar var ute och skejtade på skaren i det underbara fina vädret. Ja livet är härligt i vissa ögonblick och idag lever jag på min skejtingtur och bara tar de lugnt, har packat de mesta som ska med, kängorna och vinterjackan stannar här hemma.

Jag går sakta under, gräver ner mig djupare, stannar där vars det är tryggt, mörkt, bara jag.  
Hör mina andetag som sakta framhävs tungt men det går. Jag andas, jag finns i denna värld, men lever jag?!
Många tankar snurrar omkring både ovanpå och inuti, jag vill bara vara jag, jag vill bara vara, ibland orkar man mer och ibland mindre.

Agility tävlingen i nordmaling

sällskapet var trevligt och det var hur kul som helst, hoppas de blir fler sådana här resor. Hur de sen gick på själva tävlingarna är en annan sak, första dan var kira inte alls i form och istället för att hoppa hindrerna så går hon förbi dom, helt okoncentrerad och inget funkade, andra dagen var hon liite bättre, och bäst gick det för oss i allra sista tävlingen då jag började känna igen henne lite mer, för agility det älskar vi men tydligen inte just den dära helgen, beror väl på allt omkring, blev så mycket, för såhär brukar hon då inte vara och att hon gick förbi hindrerna kan jag inte heller fatta, annars springer hon som en raket och hoppar som en känguru. Men nästa gång då jäklar, funderar ju på att tävla i skellefteå.

Men summeringen av det här är att bara kämpa på och tävla mer så vi båda blir vana.

Har ju anmält mig till en helgkurs inom agility så vi får hoppas jag kommer med så man får lite hjälp, är ju mest handling jag skulle vilja träna på nu.

Annat

Har anmält oss till lydnadstävlingen nu i April, blev första klass så satsar väl på ett LP1 nu då, dessutom är vi inte riktigt redo för tvåan ännu, behövs mer träning på rutan, stadga alltså, och sedan så har vi ju inkallning med ställandet men sen tror jag vi börjar närma oss målet =)

Nu äre ju som alla vet påsk och med det innebär det lov, har spenderat torsdag-lördag i björkliden/riksgränsen där jag och madde har levt livet och muskler har vi nu då fått.

och om jag blev lite sjuk på cupen så jajjamen! och det bästa är ju att imorgon åker jag till luleå för att mönstra på onsdag. Är ju inte jättesjuk men nog äre synd om mig alltid, haha. Men jag känner det i hela kroppen och anstränga mig orkar jag inte riktigt, känner direkt att jag får svårare att andas och hela kroppen orkar inte riktigt med så få se hur det går, är inte det minsta taggad men det är bara att bita ihop antar jag.

mer hade jag inget för denna dag, pusshej